Av Hans Weichbrodt
Artikeln är en äldre artikel från Källans hemsida
Snart infaller första dagen i den judiska månaden Tishri. Månaden är speciell då den innehåller inte mindre än tre! i Bibeln anbefallna högtider. Den första påbörjas redan ikväll och kallas oftast för ”Rosh Hashana” – nytt år.
I 3 Mos. 23:24 kallas dagen basunklangens högtid. ”Säg till Israels barn: I sjunde månaden, på första dagen i månaden, skall ni hålla en sabbatsvila, en minneshögtid med basunklang, en helig sammankomst.”
Följaktligen så har blåsandet i shofarhornet en central plats när det judiska folket firar denna dag. Jag har själv stått i Jerusalem vid Västra Muren på just denna dag och sett och hört hundratals personer blåsa i sina horn. Det var en upplevelse jag aldrig kommer att glömma. Sällan har Jesu maning om att ”vaka och be” blivit så levande för mig.
Symboliken med att blåsa i basun är rätt uppenbar. När man hör en basunstöt fångas på ett plötsligt ens uppmärksamhet. Man tittar upp och undrar på helspänn vad denna signal skall betyda. I linje med det har basunstöten genom Bibelhistorien fått stå för Guds inträngande maning till sitt folk att samlas för att fira Gudstjänst och därmed också lyssna till vad han har att säga.
På Jesu tid var dessutom detta en högtid som man på ett speciellt sätt vakade och hade beredskap inför. Det hade att göra med att man inte visste exakt när den nya månaden skulle börja. För att en ny månad skulle proklameras vid templet i Jerusalem, så var det tvunget att vittnen först hade sett den nya månens skära. Först då kunde månaden proklameras officiellt och därefter kunde firandet av högtiden börja.
Denna dag inleder i sin tur en dryg veckas tid med betoning på självprövning, rannsakan och omvändelse. Därefter (den 10:e Tishri) firas Jom Kippur – Försoningsdagen. Som namnet indikerar står då Guds försoning och förlåtelse står i fokus. Det är den allvarligaste dagen på hela det judiska året och många judar fastar den dagen.
Jag har en judisk väninna som påstår att hon inte tror på Gud. Hon har berättat för mig att hon går till synagogan en gång per år och det är försoningsdagen! När jag bad henne förklara varför, beskrev hon att människors förkrosselse och allvaret berörde henne på ett djupt sätt. Detta ihopkopplat med dagens betoning på försoning och förlåtelse mellan både Gud och människa och oss människor emellan grep och griper tag i henne som inget annat.
Den 15:e Tishri infaller så Lövhyddohögtiden som varar en dryg vecka. Här är det betoning på glädje, ljus, vatten och den Messianska ankomsten som skall ställa allt till rätta! Det var på denna högtids sista och största dag som Jesus ställde sig och ropade: ”Om någon törstar så drick! Den som tror på mig ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram…”(Joh. 7:37- 38)
När vi tänker på basunklangens alarmsignal blir det dessutom högst angeläget att vaka och be för både judar och araber i hela denna oroliga och sargade del av världen. Detta gäller inte minst hela Kristi Kropp inklusive både arabiska kristna, Messianska judar och andra kristna där vi nu får in fler och fler rapporter från t.ex. Irak, Syrien och Egypten om att allt fler kristna förföljs. Vi får be till Fadern genom Jesus Kristus som i 1 Joh. 2:2 beskrivs på följande sätt: ”Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.”
Hans Weichbrodt
0 kommentarer